Timpris hantverkare 2026 – per yrke och självkostnad

Vanliga timpriser för hantverkare 2026 går från 580–750 kr för rivning till 940–1 210 kr för gas, exklusive moms:

Priset efter ROT är timpriset gånger 1,25 för momsen och gånger 0,7 för avdraget, eftersom en arbetstimme är ren arbetskostnad. Det finns inget officiellt normalpris och inget belagt pris per ort, så tabellen är ett startvärde, inte en taxa: er egen timme räknar ni fram ur självkostnaden längre ner.

Priset efter ROT gäller när kunden får hela avdraget, enligt Skatteverkets regler för rotavdrag:

Mer: Rotavdrag i offerten.

Så syns timpriset i offerten per yrke: Offert för elektriker, Offert för rörmokare, Offertprogram för snickare, Kalkylprogram och offert för plattsättare, Offert för golvläggare, Kalkylprogram för måleri och Kalkyl och offert för byggföretag.

Ett timpris som går med vinst är självkostnaden per debiterbar timme plus en marginal för risk och vinst. Självkostnaden är lönekostnaden för en anställd eller för dig själv plus omkostnaderna, delat med de timmar som faktiskt går att fakturera. Omkostnaderna är bil, verktyg, försäkringar, telefon, program och bokföring.

Det enklaste sättet är att räkna per lönekrona. Då gäller stegen för vilken timlön som helst:

Semesterlönen är 12 % enligt procentregeln i semesterlagen 16 b §, som gäller timlön och rörlig lön (vid månadslön räknas den på ett annat sätt), och den fulla arbetsgivaravgiften är 31,42 % 2026 enligt Skatteverket. Varje krona i timlön kostar alltså firman drygt en och en halv gånger så mycket per betald timme, och nästan det dubbla per timme som går att fakturera. Ovanpå det kommer omkostnaderna och marginalen.

Ett räknat exempel: en anställd snickare med knappt en halv miljon kronor i lön om året för cirka 1 800 betalda timmar, omkostnader på en fjärdedel av lönen och 1 400 debiterbara timmar.

Timpriset i exemplet blir drygt 2,6 gånger timlönen. Det ligger lägre än Zimlas standardtimpris för snickare eftersom exemplet räknar med låga omkostnader och att 78 % av timmarna går att fakturera. Lönen, omkostnaderna och marginalen är antagna tal, och de 1 800 betalda timmarna är ett heltidsår minus 25 semesterdagar och helgdagarna. Byt in era egna tal: kollektivavtalet ger den riktiga semesterlönen och pensionen, och bokföringen ger omkostnaderna.

Marginalen i exemplet är ett påslag: 15 % läggs på självkostnaden. Av timpriset blir det cirka 13 %, eftersom påslaget räknas på kostnaden och marginalen på priset. Räkna ut påslaget i procent som pris minus självkostnad, delat med självkostnaden.

Debiteringsgraden är andelen av de betalda timmarna som går att fakturera en kund. Resten är restid, platsbesök, offertskrivande, inköp, städning av bilen, väntan på material och sjukdagar. Ordet beläggningsgrad används ibland som synonym, men en del räknar den på arbetad tid i stället för betald tid, så fråga vad talet är räknat på.

Med samma kostnader som i exemplet ovan flyttar debiteringsgraden timpriset så här:

Vilken debiteringsgrad är bra? Ingen myndighet sätter ett normaltal. Tabellen visar vad den kostar: varje sju–åtta procentenheter flyttar timpriset ungefär 10 %.

En firma som sätter priset efter 85 % men bara fakturerar 70 % av timmarna tappar hela marginalen på 15 % och går back. Varje timme som inte går att fakturera betalas av de timmar som gör det.

Jag har själv lagt fem–sex timmar på en enda offert, och de timmarna ska bäras av de jobb firman faktiskt får. Räkna därför med den debiteringsgrad ni har haft, inte den ni hoppas på. Den syns om ni jämför fakturerade timmar med betalda timmar för ett helt år.

Timpriset är mer än dubbla timlönen eftersom kunden betalar för hela kostnaden bakom en fakturerad timme, inte bara lönen för den timmen. I exemplet blir varje lönekrona 1,54 gånger så dyr med semesterlön, arbetsgivaravgift och pension, nästan dubbelt så dyr per fakturerad timme och drygt 2,6 gånger så dyr med omkostnader och marginal.

Ett vanligt läge är en firma som sätter timpriset till ungefär dubbla lönen och tror att den har marginal. Exemplet visar att dubbla lönen knappt täcker lönekostnaden per fakturerad timme.

Den som är egen elektriker, rörmokare eller snickare räknar sitt timpris på samma sätt: egen lön, omkostnader och debiteringsgrad, med timpriset per yrke som kontroll mot ett för lågt pris. I enskild firma betalar ni egenavgifter i stället för arbetsgivaravgift: 28,97 % 2026 för den som är född 1959 eller senare.

Med 12 % till egen semester och egenavgiften på det (1,12 × 1,2897) blir varje krona ni vill ta ut grovt räknat 1,44 gånger så dyr, mot 1,47 i aktiebolaget. Den stora skillnaden är att ingen annan betalar er semester, era sjukdagar eller er pension.

För anställda som är 19–23 år, under 2026 de som är födda 2003–2007, är arbetsgivaravgiften tillfälligt sänkt till 20,81 % på ersättning upp till 25 000 kr per kalendermånad, för ersättning som betalas ut från 1 april 2026 till 30 september 2027. För anställda födda 1938–1958 är avgiften 10,21 %. Timpriset mot kunden behöver inte ändras för det, men självkostnaden blir lägre.

Framkörningsavgift och materialpåslag är två rader ovanpå timpriset i kalkylen, och varken resor eller material ger ROT. Det här gäller när kunden är en privatperson.

Ett räknat exempel: målning av väggar och tak i ett rum på 15 kvm, med katalogens tider och material, Zimlas standardtimpris för målare och ett antaget påslag på 15 % på materialet.

Varje rad är avrundad för sig och summan är räknad på hela jobbets belopp, så raderna summerar inte exakt. Arbetsraden är räknad på kalkylens exakta timmar och timpris innan spannet sattes, så timmarnas spann gånger timprisets spann blir bredare än radens belopp.

I Zimla är kostnaden för framkörning och servicebil en egen rad, en per arbetsdag och räknad med jobbets timpris tills ni anger ett eget belopp. Förvalet blir alltså en timmes pris per arbetsdag, i exemplet 630–810 kr. Raden ger inget ROT.

I Zimlas kalkylprogram sätter ni påslaget i procent, på arbete och material var för sig. Det ingår i arbetets och materialets pris, så kunden ser det aldrig som en egen rad i offerten. Målning inomhus visar samma rum utan framkörning och påslag.

Timpriset blir ett pris i offerten på två sätt: med timdebitering betalar kunden timpriset gånger timmarna, och med fast pris ser kunden bara totalen. I båda fallen avgör tiderna per moment om timpriset håller. Kalkylen bygger på timpriset, mängderna ni mäter upp inför offerten och tiden för varje moment: hur lång tid vanliga jobb tar. Fler guider om kalkyl och tid står samlade på guidesidan.

Ett standardbadrum på 100–130 timmar blir då ett fast pris som bygger på tider i stället för en gissning. Så blir timmarna ett pris i ett badrum: Badrumsrenovering, och hur timpriset blir prisrader i en hel offert visar offert exempel för ett badrum på 5 kvm.

Timmarna ska dokumenteras också vid fast pris om kunden ska få ROT, enligt Skatteverket. Vad lagen säger om fast pris, ungefärligt pris och tilläggsarbete mot en privatperson, med gränsen på 15 %, står under fast eller ungefärligt pris.

Timpriset läcker sällan i själva siffran – det läcker i timmarna. Jag har själv gjort jobb som gick med förlust för att timmarna var underskattade. De vanligaste ställena:

Hela arbetsgången, från platsbesök till underskrift: hur skriver man en offert. Tappar ni jobb på totalpriset? Skriv ner skälet: Följa upp offert.

I Zimla sätter ni timpris per yrke – rivning, snickeri, plattsättning, el, VVS – och varje moment räknas med sitt yrkes pris och katalogens tid. Ändrar ni timpriset räknas kalkylen om, och tillägg efter start blir ÄTA med samma timpriser. Mer: Kalkylprogram för hantverkare.